Föreningen Svärd till Plogbillar

Nu har tankar börjat förverkligas. I flera år har diskussioner förts om vad vi ska göra åt bristen på formell struktur i Plogbills- och ickevåldsrörelsen. Det är bra att vi kommit igång, men mycket arbete kvarstår. Att få en förening att fungera bra är en stor men inspirerande uppgift.

Det första försöket till konstituerande möte gjordes sista augusti. Då hann vi inte färdigt med bildandet. Det var inte förrän två veckor senare, runt ett fyrkantigt sammanträdesbord i SKF:s gamla lokaler i Gamlestan, Göteborg, som det historiska beslutet kunde fattas. Föreningen Svärd till Plogbillar bildades och Tomas Falk och jag utsågs till valberedning, med uppgift att få föreningen att komma igång. Tanken är att dels organisera det arbete som redan görs men också utvidga verksamheten och involvera fler människor.

”PLURK?”

Det som i förra numret av Hopp&Motstånd av Tomas Falk kallades ”PLURK” stämmer i stort sett in på Svärd Till Plogbillar. En viktig förändring är att kategorin “passiva medlemmar“ formellt sett inte finns. Alla är med i någon grupp men det finns inga krav på att vara aktiv. Kampanjarbete mot vapenexport var tänkt att ingå i föreningen. Nu har det i och för sig bildats en annan förening, Next Stop Vapenexport, som arbetar med just detta. Next Stop har bildats utifrån ungefär samma tankar om brister i Plogbillsrörelsens struktur. Samtal pågår nu om hur samarbetsformen mellan de två föreningarna ska se ut. Om de ska slås ihop eller fortsätta vara åtskilda är idag oklart.

Inte religiös

Här följer en kort beskrivning av Svärd Till Plogbillar: Föreningen är religiöst och politiskt obunden. Namnet kommer från Gamla Testamentet (“...Då ska de smida sina svärd till plogbillar...“ står det i Mika 4:3 och Jesaja 2:4). Plogbill är den delen av en plog som plöjer upp jorden i jordbruket. Föreningen är dock inte kristen eller på annat sätt religiös. Den rymmer människor med olika livsåskåd-ningar och trosuppfattningar. Det som förenar är bl a målet att smida om “svärd till plogbillar“, dvs att tillverka något nyttigt och livsbejakande istället för vapen.

Olika former av ickevåldsarbete

Plogbillsrörelsen har det varit ont om formella strukturer. Det har inte gått att ”bli medlem” på annat sätt än genom att vara med i en aktionsgrupp, vilket inte så många har velat av förklarliga skäl. Svärd Till Plogbillar, som bildades september -96, ändrar på detta. Föreningen rymmer olika former av aktivism och är uppbyggd av en rad olika grupper som sysslar med olika delar av ickevåldsarbetet. Det kan vara forskning, media, internet, kurser, alternativa försvarsformer, gatuteater, tidningsredaktion, civil olydnad, plog-billsaktion, administration, koordinering, ekonomi, lokalgrupp mm.

Demokrati

Som medlem väljer du själv hur aktiv du ska vara. Du blir automatiskt medlem i någon grupp, men det är inget krav på att vara aktiv. Det är dock genom att vara aktiv som du som medlem kan vara med och påverka föreningen. Det finns ingen styrelse utan grupperna påverkar varandra direkt. Det finns en koordineringsgrupp som främst har funktionen att medla vid konflikter. Grupperna fattar beslut som de oftast kan verkställa omedelbart om de inte strider mot stadgarna. Besluten rapporteras till de andra grupperna via en administrationsgrupp.

Mål och medel

Föreningens arbetssätt är konsekvent ickevåldsligt och bygger på offentlighet. Mål och medel måste stämma överens. Om vi vill ha ett samhälle där konflikter löses ickevåldsligt, där människor inte förtrycks, och där folk är med och bestämmer om det de berörs av, då behöver vi försöka börja realisera det här och nu. Självklart kan vi inte klara allt på en gång. Medvetna prioriteringar är nödvändigt och bra. Men föreningen arbetar t ex inte bara för att vapenexporten ska stoppas eller att alla vapen ska avrustas. Vi är också vaksamma på vårt sätt att vara med varandra. Mötesformerna ska motverka dominans och förtryck (inte minst sexism), beslut ska vara demokratiska och det ska finnas trygghet och stöd för medlemmarna.

Ickevåld

Föreningens arbete grundas på ickevåld, både som strategi och princip. Ickevåld är inte bara frånvaro av våld. Det är också kamp mot våld. Ickevåld måste vara motsatsen till passivitet när vi lever i en värld som präglas av våld. Många säger sig vara emot vapenexport och krig, men gör ingenting åt det. Passiviteten blir i praktiken ett medgivande. Ickevåld är istället att konfrontera våldet, och innebär ofta ett risktagande. Risken kan bestå i att bli skadad fysiskt, bli hånad, fängslad, utestängd från sin bekantskapskrets, eller förlora sitt arbete. Alla kan dock använda ickevåld. Det krävs inga övermänniskor. Genom att erkänna vår rädsla kan den också övervinnas genom stöd och gemenskap, bl a i vängrupper.

Civil olydnad

Civil olydnad innebär att offentligt och utan våld bryta mot en lag, order eller bestämmelse. Civil olydnad är en del av föreningens ickevåldsarbete. När de lagliga metoderna inte räcker till är det vår skyldighet att också göra civil olydnad för att hindra att människor dödas och att mänskliga rättigheter kränks. Civil olydnad är inte en totalitär metod - det är inte att sätta sig över lagen, utan däremot att pröva lagen. Att sätta sig över lagen är att bryta mot den utan att acceptera att andra kan ha andra uppfattningar. Att t ex öppet göra en begränsad men ändå konkret avrustning, så som görs i plogbillsaktioner, är ett budskap och en vädjan som stimulerar människor att ta ställning till de frågeställningar som aktionen lyfter fram: Vad får vapenexporten för konsekvenser? Vad bör lagen säga? En konflikt blir tydlig, en demokratisk process sätts igång och lagar och beslut kan ändras genom medborgarnas aktiva deltagande.